Är du redo för 2040?
Ett norra Sverige där avstånd krymper och möjligheter växer.
Vi vill att det ska vara möjligt för fler att leva, verka och resa i norra Sverige. Vår vision är en tågtrafik som utvecklas i samspel med vår växande region och människornas behov, som alla kan lita på och som stärker tillväxt och gemenskap – i dag och för kommande generationer.
Vi utvecklar framtidens tågresor
Resandet med Norrtåg har ökat stadigt sedan starten 2010 och väntas fortsätta växa i takt med att norra Sverige utvecklas. Nya industrier, fler invånare och växande städer förändrar hela vår region. Därför utvecklar vi framtidens regionala tågtrafik och säkerställer att tåget fortsätter vara länken som knyter samman människor, arbetsplatser och orter i hela Norrtågland. Idag och i framtiden.
Idag görs 1,6 miljoner resor per år med Norrtåg...
...till 2040 beräknas antalet öka till mellan 3,5–5 miljoner
Bilen är i dag tågets största konkurrent. Det är ofta enklare och mer flexibelt att ta bilen. Samtidigt är tåget ett säkert sätt att resa, inte minst under vinterförhållanden. Med nya banor, kortare restider och fler avgångar blir tåget ett alltmer attraktivt alternativ för resor i norra Sverige. Sträckan längs Norrlandskusten väntas växa allra mest, när Norrbotniabanan halverar restiden och binder ihop kuststäderna.
Vad är Tågvision 2040?
Tågvisionen är en gemensam långsiktig plan, beslutad 2024 av de fyra nordligaste regionerna. Den pekar ut hur persontågstrafiken i norra Sverige ska utvecklas de kommande 20 åren och ger riktning för framtida beslut om trafik och fordon. År 2040 är inte långt borta – och det är tåget som kommer att knyta ihop norra Sverige.
Visionen bygger på analyser av ett 60-tal trafikupplägg och visar hur nya banor, fler avgångar och moderna fordon ska användas där de gör störst nytta – för att stärka tillgängligheten och göra det möjligt att leva, arbeta och resa i hela regionen.
Vägen mot 2040
För att nå visionen krävs stora satsningar. Nya banor byggs, stationer moderniseras och fler tåg upphandlas och sätts i trafik. Steg för steg utvecklas infrastrukturen som ska bära norra Sverige in i framtiden. Från kust till inland och från Sverige till våra grannländer.
Malmbanan
Malmbanan är avgörande för utvecklingen i norr, både för industrins transporter och för resandet mellan Luleå, Kiruna och Narvik. Med det planerade dubbelspåret på sträckan Luleå–Boden samt kapacitetsförbättringar skapas bättre förutsättningar för både malmtransporter och fler regionala tågresor. Samtidigt byggs nya resecentrum i Kiruna och Luleå som kommer att få moderna stationer som gör tåget mer tillgängligt och attraktivt.
Det här händer:
- Dubbelspår på sträckan Luleå–Boden planeras för att ge plats åt både tung godstrafik och fler personresor.
- Kapacitetsförbättringar Kiruna–Boden, såsom fler mötesstationer och upprustade spår, stärker robustheten och minskar trafikstörningar.
- Nya resecentrum i Kiruna och Luleå skapar moderna stationer med bättre tillgänglighet för resenärerna.
Norrbotniabanan
Norrbotniabanan är den största järnvägssatsningen i norra Sverige på över hundra år. Den kommer att binda ihop kuststäderna Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå till en sammanhängande arbetsmarknadsregion med bättre möjligheter att pendla, studera och samarbeta. Restiden kommer att halveras mellan Umeå och Luleå.
Det här händer:
- Nya stationer byggs i Sävar, Robertsfors, Bureå, Skellefteå, Byske, Piteå och Norrfjärden.
- Banan byggs för en hastighet på 250 km/h.
- Restiden mellan Umeå och Luleå beräknas till cirka 2 timmar.
Mittbanan
Mittbanan binder samman Sundsvall och Östersund och fortsätter vidare mot Storlien och Trondheim. Den är en viktig länk för regionalt resande, förbindelser väster-, norr- och söderut och för att knyta samman orter längs hela stråket. Genom att utveckla kapaciteten och korta restiderna stärks tåget som ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ för pendling, studier, besöksnäring och resor mellan städer och orter i både kust- och inlandskommuner.
Det här händer:
- Ny linjedragning vid Erikslund som kommer att minska restiden med 15 minuter mellan Östersund och Sundsvall.
- Elektrifiering av linjen från Trondheim fram till Storlien.
Ådalsbanan
Ådalsbanan och Ostkustbanan är viktiga länkar söderut och binder ihop Norrland med resten av Sverige. För att möta framtidens resande krävs investeringar som kortar restiderna och ökar kapaciteten. Flera sträckor på banorna har idag begränsningar som gör att restiden blir längre än nödvändigt.
Det här händer:
- Nya investeringar planeras längs hela banan, exempelvis nya linjedragningar, för att minska restiderna väsentligt.
- Utbyggnad av dubbelspår Sundsvall–Gävle för fler avgångar och kortare restider till Stockholm.
- Utbyggnad av Kramfors station.
Trafikförändringar 2032-2036
Fullt utbyggd trafik
Dubbelturer (dt) per dag
Linjens tjocklek på kartan avser turerna i tabellen.
Möjlig framtida trafik
390 kilometer
ny järnväg ska byggas av Trafikverket längs Norrlandskusten före 2040.
Ny gränsöverskridande trafik mot Norge och Finland
Med Tågvision 2040 öppnas möjligheter till nya förbindelser mot både Norge och Finland, länder som är viktiga länkar för människor, arbetsmarknader och turism i hela regionen.
Mot
Norge
Elektrifieringen av Meråkerbanan, som beräknas vara klar mars 2026, gör det möjligt med direkttåg mellan Trondheim och Östersund utan byte i Storlien. Målbilden är att minst fördubbla dagens trafik – från fem till nio avgångar på sträckan Åre/Duved–Östersund och från två till fyra avgångar på sträckan Trondheim–Åre/Duved. En sådan expansion kan ske när Norrtåg anskaffat nya fordon, tidigast 2026–28 eller senast 2030–32. På sikt kan även timmestrafik bli aktuellt om resandet fortsätter att öka.
Mot
Finland
Trafiken på sträckan mellan Luleå och Haparanda/Torneå är en del av den långsiktiga utvecklingen av tågtrafiken i norra Sverige och i förlängningen även i norra Finland. Inriktningen är att stärka utbudet och skapa en mer sammanhållen och förutsägbar trafik längs stråket på svensk och finsk sida. Den elektrifiering som genomförts på finsk sida har skapat nya förutsättningar och när Norrbotniabanan når Luleå, och när sträckan Boden–Luleå får dubbelspår förbättras förutsättningarna ytterligare.
Haparanda är en naturlig knutpunkt där svenska och finska tåg möts, med möjlighet till byte vidare mot viktiga städer som Uleåborg, Tammerfors och Helsingfors.
Våra fordon
Norrtåg har för närvarande 26 fordon uppdelat på tre olika fordonstyper. Fordonen ägs och finansieras av det samägda bolaget AB Transitio och hyrs tillbaka till Norrtåg. Men för att möta framtidens resande räcker inte dagens fordon till.
Nya tåg är den mest hållbara vägen framåt
Många av dagens fordon närmar sig slutet av sin livslängd. Under 2032 kommer elva Reginafordon (X52) ha uppnått sin tekniska livslängd. Att rusta upp dessa tåg är inte ett alternativ då fordonen är små och har för låg passagerarkapacitet för framtida trafik på bland annat Norrbotniabanan. Att hitta begagnade fordon är också problematiskt. Det är inte säkert att de överhuvudtaget finns på marknaden, vilket innebär en stor risk för att tidsplanen inte kan hållas. Tågvision 2040 visar att nyanskaffning är den mest hållbara vägen framåt.
Framtidens tåg
Att beställa nya tåg är en lång process. Från förstudier, beställning och produktion till driftsättning kan det ta upp till tio år. De beslut som krävs för att inleda upphandlingen är nu fattade i god tid – ett viktigt steg för att tågen ska finnas på plats när resandet ökar. De inledande analyserna är genomförda och arbetet går nu in i nästa fas. Tågvision 2040 pekar på behovet av en ny generation regionaltåg. De nya tågen ska vara moderna, vintersäkrade och anpassade för både vardagspendling och längre resor.
200 eller 250 km/h?
I arbetet med Tågvision 2040 har även tågens hastighet utretts. Skillnaden mellan 200 och 250 km/h låter stor, men tidsvinsten är mycket liten medan kostnaderna ökar rejält. Ett 250-tåg är cirka 25 procent dyrare i inköp, 20 procent dyrare i drift och kräver mer avancerat underhåll. Dessutom är tekniken oprövad i arktiskt klimat. Tidsförlusten med ett 200-fordon kan delvis kompenseras med god acceleration och ett effektivt resenärsutbyte i fordonet, det vill säga kortare stopptider på stationerna. Ett accelerationsstarkt och tillgängligt 200-fordon är därför den bästa lösningen för Norrtåg.
Vad händer om inget görs?
Utan nya fordon uppstår en akut brist redan 2032. När Norrbotniabanan är fullt utbyggd räcker dagens fordonsflotta inte för att möta trafikbehovet. Det innebär i praktiken att:
- En brist på omkring 14 fordon uppstår redan till 2032.
- Bristen ökar till 20 fordon när hela Norrbotniabanan är i drift.
- Trafiken norr och väster om Umeå samt väster om Duved riskerar att stoppas.
- Trafiken söder om Umeå tvingas dras ned.
Har du tagit dig hela vägen hit?
Då kanske du vill veta mer. Fördjupa dig i hela Tågvision 2040 och ta del av vår plan för att forma framtidens Norrtågland.
Följ resan mot 2040!
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få uppdateringar om hur tågtrafiken utvecklas och vad som händer i Norrtågland.